onsdag 17 augusti 2016

Är det så här det ska vara?

3 dagar kvar på årets semester. Barnen har nog inte haft det roligaste sommarlovet men så här fick det bli i år. Visst önskar jag att vi kunde göra dom där utlandssemestrarna, bara åka iväg och överraska barnen för dagen. Kunna gå ut och äta varje dag, njuta av ledigheten tillsammans. Att kunna ge dom minnen att bära med sig när de blir stora.

Eftersom jag själv växt upp i en familj där vi inte gjorde de där utlandssemestrarna, eller ja vi var ju iväg när jag och Krister var små på resor. Men sen så gjorde mamma och Anders så mycket annat istället. Vi var ute och campade, paddlade kanot, fiskade på kvällarna när mamma jobbade. Och när vi var mindre så hade vi inte problem att sysselsätta oss själva. Ibland var det faktiskt ganska skönt att ha tråkigt också. Något barn idag har väldigt svårt för. Kan vara vårat eget fel som göder dom med tekniska prylar. Kanske ett sätt att döva det dåliga samvetet vad vet jag.

Men som sagt i år fick det bli så här. Att hitta på en aktivitet en dag gör ju att jag måste få vila dagen efter. Annars kommer hjärtklappningen som ett brev på posten. Försöker att tänka på det men det är så svårt när man vet att barnen vill hitta på saker hela tiden. Känner hjärtklappningen bara jag sitter här och skriver om det. Vilket jag tror är bra, att se det på ett papper gör det mer verkligt på något sätt. Att komma till insikt att så här får det vara just nu. Jag kan inte skynda mig fram längre hur mycket jag än vill. Kanske om ett tag så har jag landat mera och kan tänja lite på gränserna igen. Men som sagt det får ta ett tag. Nu gäller det att ladda om, tänka positivt och att detta kommer bli bra, fast det får ta tid.

Det är lätt att tänka men sen till handling är en annan sak. Nu kommer hösten med skola, läxor och aktiviteter. Lätt att det drar iväg igen. Fast kanske kan detta bli en toppen höst då allt tycks fallit på plats för Linus med skolan iallafall. Ibland undrar jag hur mycket den stackars pojken ska behöva stå ut med. Han är en kämpe och visst kan han vara för j-vlig ibland men när det bara är han och jag så är han min lilla linslus. Wilma har växt så mycket denna sommaren, hon är så omtänksam och visst får hon sina utbrott men det har varit så mysigt att få ha henne för mig själv lite.

Ibland undrar jag om det kommer förbli så här. Att jag inte kommer tillbaka till mitt gamla jag, eller ja är det så jag vill vara. Funderat mycket på det och kanske är det nu som det får bli en förbättring. En ny Malin som mår bra istället och tänker mer på sig själv än allt annat runt omkring. Familjen kommer alltid komma i första hand men kanske kan det bli fler stunder för egentid än tidigare.

På jobbet har jag som tur är flera kollegor runt mig som finns där och kan se signalerna. Det är tur att jag har dom. Även familjen där hemma. Michael har ju haft sitt projekt må bra i sommar och det har hjälpt mig jättemycket. Nu skall jag bara få ordning på den där foten så är jag tillbaks igen. Skall försöka få till ett schema för egentid nu när hösten kommer fast då blir det nog gymmet istället. Om vi inte får en fantastisk höst med fint väder, då är jag istället gärna ute i naturen.







Inga kommentarer: