tisdag 29 maj 2012

lördag 26 maj 2012

fredag 25 maj 2012

Lördagens meny

Fördrink
Melon med prosciutto och basilika
Grillade rotfrukter med pepparbiff
Rabarberpaj med vaniljsås

Och framför allt trevlig sällskap

torsdag 24 maj 2012

Lager 157

Har just nu toppen pris på långklänningar..
Prisvärt.. kolla in här

onsdag 23 maj 2012

tisdag 22 maj 2012

Varför, varför..

Det finns en mängd olika handikapp och Linus har ett.
Han har celiaki, glutenintolerans. En sjukdom som han får leva med resten av livet, han kommer alltid att behöva äta glutenfri kost. Nu har utvecklingen gått framåt och det finns massor av fantastiska saker som han kan äta. Jag försöker baka till både honom och Michael så att dom också får nybakta kakor och andra små godsaker.
Vi ger aldrig något som vi är osäkra på och Linus skulle aldrig stoppa in något i munnen om han inte var säker på att han kunde äta det.
Har aldrig upplevt några problem på varken dagis eller i skolan, fram till igår..
Visst misstag kan man göra och det kommer väl hända igen men varför varför.

Igår när Linus skulle ta sin mat blev han hänvisad till köket där han ibland får hämta sin specialkost. Inget fel på det. Men när han ser sin "pasta" så blir han osäker för denna var någon ny sort han inte ätit tidigare. Han frågar igen om han kan äta det och personalen bekräftar att den är glutenfri.
Linus litar ju på dom och tar sin mat med sig. När han ätit upp halva portionen så kommer det personal från köket och säger att dom kokat fel pasta och att den inte alls är glutenfri. Fröken ringer och berättar detta direkt. Då Linus aldrig råkat ut för detta tidigare så vet vi inte hur han reagerar.
Michael gjorde det en gång och blev JÄTTE dåligt.
Skolan ringde igen efter ett tag och då hade Linus börjat få ont i magen. Självklart åker jag och hämtar honom så han får komma hem och vila. Nu hade vi tur och Linus fick bara ont i magen och blev matt.

Hörde idag att en annan också fått i sig det men blev sämre än Linus.. Stackare.

Väntar besked från skolans rektor då jag vill ha besked på hur man går vidare eller vad som händer i sådana här fall.

Nu hoppas jag ju att detta aldrig händer igen...

Jag vet ju att det finns mycket värre handikapp än detta men för Linus så är det en otrolig begränsning då han hela tiden måste ha koll på maten han erbjuds. Fast han har fantastiska kompisar med föräldrar runt omkring som aldrig pustat eller stönat då man berättat att han behöver annan mat/fika mm...

söndag 20 maj 2012

2 år..

Tänk vad tiden går fort. Idag är det 2 år sedan pappa somnade in och saknaden är lika stor.

Idag har jag precis som för 2 år sedan varit tillsammans med mina systrar hela dagen. Fast idag var det på Loppis och ett försök att sälja av saker och ting från både pappa och farmor/farfar.

Det blev en rolig dag med härliga människor, kanske inte så mycket sålt men jaja..
Tyvärr fick ryggen sig en törn när jag lyfte en låda men jag tror den är okej imorgon igen..


lördag 12 maj 2012

fredag 11 maj 2012

Alla är vi olika..

Barnens rum är nästan färdiga, bara det där lilla kvar.
Vardagsrummet är numera vårat sovrum.

Som många andra har jag ingen dröm om äga mitt egna hus. Är inte intresserad av trädgårdsarbete, kan inte ta hand om blommor. Jag trivs i min lilla lägenhet och för mig är det viktigare att barnen har sitt egna. Wilma är så glad för sitt fina lilla rum och Linus lämnar knappt sitt nya fina rum.

I ett års tid har vi försökt byta våra lägenhet till en större, problemet är ju att vi inte vill lämna Anneberg. Vi har inte någon möjlighet att köpa något eget och helt ÄRLIGT så vill jag inte köpa hus eller bostadsrätt. Vi har världens bästa lägenhet, med STOR altan som vi bor på under sommaren i det fina vädret. Lekplats precis utanför och Linus har kompisar runt omkring här i området.

5 min till pendel, 10 min cykelväg till skolan/dagis, kan inte bli bättre.
Linus trivs i skolan och har många kompisar. Wilma älskar sitt dagis och vi trivs med personalen.
Vilket leder mig till denna artikel som jag fanns hos en vän till min lillasyster.

Båda mina barn har börjat på dagis vid 14 månaders ålder. Linus gick 9-14.30 första tiden. Sen när han blev 2 år så gick han lite olika men visst var han där hela dagar.
Linus fick många kompisar på dagis och har alltid älskat sitt dagis, vilket jag vet eftersom han aldrig ville gå hem. Han pratade hela tiden om sitt dagis och sina kompisar. Vi fick stöttning och hjälp med hans koncentration/kontrollbehov. Något jag vet skulle vara svårare och ta längre tid om vi påbörjat detta när han började skolan.
Visst Linus har gråtit många gånger när jag lämnat honom och lika snabbt slutat gråta när jag gått därifrån. När Michael har lämnat så var det aldrig några tårar utan bara vink och hejdå..
Har då aldrig känt att Linus har tryckts ner eller han skall bita ihop. Linus har alltid kunna uttrycka sig både på gott och ont.

Wilma började sakta på dagis när hon var 13 månader, då vi fick en plats i det området vi ville ha. När hon var 15 månader började hon 7.30-ca 15.30. Även denna gången hamnade vi på ett dagis med fantastisk personal. En härlig gård där barnen kan leka. Hon har kompisar och jag kan se att hon trivs med fröknarna och barnen.

När jag läser sådana artiklar känns det som jag måste försvara mig för att jag har valt att jobba och inte vara hemma längre med mina barn. Jag älskar mina barn och sätter alltid dom i första hand. Har ett jobb med bra förmåner och flexibel arbetstid. Så jag kan ta en dag ledigt här eller där.

Skulle mina barn mått dåligt av att vara på dagis så självklart skulle jag göra andra val. Men bara för att jag är mamma så behöver inte det betyda att jag inte kan få vara Malin också.
Så alla är vi olika, vi gör olika val i livet och jag väljer det som känns bäst för mig och min familj.

Långt inlägg och kanske återkommer jag till ämnet då det berör mig så mycket!

torsdag 10 maj 2012

onsdag 2 maj 2012

tisdag 1 maj 2012